Naturvårdsverket och Naturkartan debatterar samverkan i Dagens Samhälle

Naturvårdverket och Naturkartan är överens om att digitala tjänster behövs för att göra naturen tillgänglig; att de kommersiella aktörerna är bäst lämpade att ta fram dem och att det krävs samverkan för att nå målet. Men medan Naturvårdsverket vill fokusera sig på att ta fram öppna data i växelverkan med offentliga aktörer, så kräver Naturkartan betydligt bättre samverkan med de offentliga aktörerna även vad gäller meta-data, finansiering, och samarbete. 

För någon någon månad sen skickade Naturvårdsverket in sin slutredovisning “Utveckling av friluftslivet – förutsättningar för digital information om naturområden”. Detta med anledning av sitt regeringsuppdrag att “...utveckla förutsättningarna för användarvänlig information för olika digitala plattformar om naturområden....”.

I skrivelsen framkom att Naturvårdsverket tolkar sitt uppdrag som att verket inte ska ta fram ny digital information för naturområden, eller ansvara för paketering eller presentation för slutanvändaren", utan överlåter ansvar för detta på de kommersiella aktörerna.

Naturkartan välkomnade ställningstagandet, men menade i inlägget att det i så fall krävs betydligt bättre samverkan mellan de offentliga och kommersiella aktörerna, för att lyckas.

Blogginlägget föranledde ett debattinlägg i Dagens Samhället på samma tema, där jag poänterade vikten av denna samverkan om vi kommersiella aktörer ska kunna bidra till att naturvårdsverket ska nå det friluftspoltiska målet att göra naturen tillgänglig sett ur ett kommunikativt perspektiv.

Det dröjde inte länge förrän Naturvårdsverket replikerade att de höll med mig om att det behövs digitala tjänster för att göra natur och frilfutslivet tillgänglig; att de kommersiella aktöerna är bäst lämpade för att ta fram tjänsterna, och att de offentliga aktörerna behöver fokusera på att ta fram lättillgänglig information som öppna data.

I min slutreplik välkomnar jag Naturvårdsverkets ställning och tackar för förtroendet, men skriver att om Regeringen och Naturvårdsverket ska nå sitt mål, är det vanskligt att lämna över ansvaret för en avgörande del av arbetet till de kommersiella aktörerna, utan att först försäkra sig om att alla förutsättningar finns.

Jag menar att öppen data i sig inte gör naturen mer tillgänglig. Den skapar “bara” mer eller mindre bra förutsättningar för de kommersiella aktörerna att utveckla tjänster som i bästa fall gör naturen mer tillgänglig.

Ska entreprenörer som Naturkartan lyckas krävs betydligt bättre samverkan med offentliga aktörer kring meta-data, finansiering och samarbete, bara för att nämna några exempel.

Dagens slutanvändare kräver oerhört mycket mer för att bli inspirerade, informerade och vägledda till natur och friluftsliv, än "bara" geografisk data, kartlagd och presenterad i en mobil app. För att kunna konkurrera med miljoner andra tjänster som pockar på användarens uppmärksamhet, krävs massor av meta-data och kringfunktionalitet, som sammantaget kommer att utgöra en betydande del av tjänsternas konkurrenskraft.

Vidare är det rimligt att de som vill att naturen ska vara tillgänglig, också betalar dem som gör den tillgänglig? Att den som vill ha och får besök också betalar för de tjänster som genererar besök? Om de offentliga aktörerna inte vill det, tvingas utvecklarna av digital media till två alltmer konkurrensutsatta och dåligt fungerande affärsmodeller: att ta betalt av användarna, och/eller av näringslivet för att nå användarna.

Sist men inte minst saknas idag samverkan mellan offentliga och kommersiella aktörer, där man tillsammans försöker ta reda på vad som krävs för att nå målet och skapa goda förutsättningar för det. De gånger som Naturkartan blivit kontaktad och inbjuden till dialog av offentliga aktörer under det senaste året, går att räkna på ena handen.